Febertopp

Söndag eftermiddag och Néa åker på en ordentlig febertopp med frossa och blåa små fingrar. Kokande varm med isklompar till fingrar och tår. Lilla hjärtat ...
När livet är på topp kan så mycket hända, speciellt om man har en dramatisk och osund förmåga att tänka på saker som "faktiskt kan hända". Jag måste erkänna att sådana tankar ibland rotar sig in i min själ där öden händer som inte får hända eller kort och gott, livets naturliga gång, öden & otursfällen. Det hårda livet när det drabbar mig, mina närmaste, nära & kära och/eller bekantskapskrets. Det händer bara inte men det är just det det gör ...

En god vän citerade "skjut inte upp något till morgondagen, för den kanske inte kommer" så kloka ord och så svåra att leva efter. Jag har ett tips. Var tacksam för var dags lilla och påminn dig om vad du faktiskt har. Skriv gärna ner det på vad som helst, när som helst och upptäck vad som händer ... Det kan ta några dagar och hårda prövningar, men det är det värt.

Min underbara dag:
En otroligt kramig Néa med hög feber i min säng ... sovandes
Omtänksam man som ringer & mailar flera ggr.
V.a.b. byte.
Omtänksamma kollegor.
Ett uttalande på mitt jobb att jag är duktig och omtyckt.
En störtskön designer.
Min nya ambitiösa assistent som vill ha mitt jobb.
Kineser på CNY holiday's som ber om ursäkt för att de inte svarar på mail - de tog en dag med familjen på Zoo...
Köpte tillslut efter många otrogna köp mitt älskade schampo & inpackning - det svindyra som samlar mina lockar, håller spänsten, ger lystern och aldrig kliar min hårbotten.
Mannen lagade middag.
Néa somnar med vällingen i soffan ... hon ska få sova i vår säng i natt igen.
Jag är lycklig och tacksam.